Egna texter och essäer

Nedan följer exempel på några av de texter jag skrivit jämte några ord om dess innehåll - om du är intresserad av att läsa någon så skicka mig ett email.

Resonansbotten som metafor - C-uppsats på Musikterapeututbildningen
Uttryckets sanning - att vara Äkta
Den estetiska dimensionen i musikterapeutisk verksamhet
Angående musikupplevelser mm
Tankar kring vuxenhet


Resonansbotten som metafor - C-uppsats på Musikterapeututbildningen

Här gör jag en genomgång av de olika vetenskapliga områden som musikterapi kan hämta teoribegrepp från. Jag går även igenom olika psykologiska teorier genom historien, och gör ett särskilt nedslag på aktuella teorier. Vidare diskuterar jag improvisation ur olika synvinklar och ur det estetiska perspektivet.(Upp)


Uttryckets sanning - att vara Äkta

Här gör jag en jämförande studie mellan teorier inom skådespeleri och den handledarmetod som heter Interterapi, använd på Musikterapeututbildningen.

Förutom en beskrivning av ovannämnda metod tar jag upp två av de mest kända skådespelarteorierna, nämligen Stanislavskijs respektive Johnstones. Jag diskuterar olika sätt att tillämpa dessa teorier på Interterapimetoden, och belyser olika begrepp.

(Interterapi som undervisningsmetod grundades av den engelska musikterapeuten Mary Priestley, och går i korthet ut på att de blivande terapeuterna delas upp i följande roller; klient, terapeut, observatör respektive filmare. Handledaren utgör det femte elementet, och kan enligt överenskommelse träda in i händelseförloppet, som alltså utgörs av en fiktiv terapisituation mellan ovanstående. Det rör sig således om en typ av direkthandledning.)(Upp)


Den estetiska dimensionen i musikterapeutisk verksamhet

I denna utförliga essä tar jag upp bland annat följande: Jag vill här särskilt fokusera på musik som ett konstnärligt uttryckssätt och den musikaliska improvisationen i ett samspelssammanhang, där de medverkande manifesterar sig i ett konstnärligt gestaltande och kommunicerar. Jag vill fråga hur det som produceras och tillverkas i det musikterapeutiska rummet kan förstås?(Upp)


Angående musikupplevelser mm

Detta är en personlig betraktelse kring musikupplevelser. Nedan ett utdrag ur texten:

Musiken har i många tider, många samhällen, haft en direkt religiös innebörd och betydelse. Man har sjungit och spelat för blidka gudarna, eller för att framföra sin hyllning, sin vördnad. "Gudarna" har varit de högre makter som rått över årstider, skördar, liv och död.
Men vilken betydelse har musiken idag, i vårt samhälle, där "Gud är död"? Är människan trots allt en andlig varelse innerst inne, och gör hon musiken för att komma närmare denna känsla av helhet som en gudstro kan innebära? En tonsättare i modern tid riktar gärna sitt komponerande till musiken själv. Han/hon prövar det musikaliska uttrycket, tänjer uttrycksmedlen och granskar under lupp beståndsdel för beståndsdel.

Musiken har blivit föremål för forskning, även i kompositionerna, men vem talar tonsättaren till? Vem vill han/hon nå? Ger han/hon uttryck för något i sin musik, en längtan, en vrede, en frid, en kärlek, en känsla överhuvudtaget? Eller frånvaron av känslor, brist på längtan och drömmar? Stravinskij sa ju: - Musiken uttrycker sig själv.(Upp)


Tankar kring vuxenhet

En personligt hållen text om vuxenpsykologi, nutidsmänniskan och vad som är att Bli Vuxen. Nedan följer ett utdrag ur texten:

Vad är en vuxen människa?
Vad karaktäriserar hennes utveckling? Forskare har ju enats kring paradigmer beträffande de biologiska och psykologiska regler som råder vid barns och ungdomars utveckling. Det är svårare när det gäller vuxna att generalisera.
När jag skulle samla information kring detta ämne bestämde jag mig för att inte diskutera ämnet ur antropologiskt perspektiv, dvs vad som kännetecknar utvecklingen hos en vuxen i Nya Guinea eller på Grönland.

Jag skulle inte heller diskutera vuxenheten utifrån människosynen i det gamla Inkariket eller det antika Egypten. Jag måste begränsa mig till västerlandet, och då utesluta vuxenhetens utveckling från vikingatiden, genom medeltid och renässans och fram till vår tid.
Resonemangen jag för kretsar kring den vuxna människan under det sena 1900-talet i norra Europa och i viss mån i USA eftersom en hel del litteratur som jag läst kommer därifrån.(Upp)